Colombia

Vad tänker du på när jag säger Colombia? Droger och kriminalitet?

Inte konstigt för det är så landet blivit utmålat i framförallt Europeiska media.

Hamnen var välorganiserad och lätt för gäster som på egen hand vill ta sig runt i staden. Jag kände inte på någon som helst fara under hela mitt besök. Cartagena var en stad som alla andra.

Det som jag inte visste var att Colombia jobbar på att få mer turister att besöka deras vackra land och försökte göra allt för att vi skulle bli inspirerade att komma tillbaka och stanna en längre tid. Det är charmerande.

Vi hade ett stopp vid staden Cartagena. En häftig blandning mellan modern stad och en vacker gammal stad med tydliga impulser från Europa och framförallt Spanien. Se deras vackra dörrar och dekorationer. 

Caymanöarna

En liten ögrupp i Karbien som fortfarande är en engelsk koloni. Jag tycker personligen att det är märkligt att länder fortfarande kan ha kolonier. 

Det engelska avspeglar sig i vänstertrafik, en guvernör som kommer från England samt att alla på öarna måste lära sig och kan bra engelska.

Nu valde jag att inte besöka själva ön utan dess vatten. Här finns korallrev och ett rikt djurliv. Det fanns en plats som hette Sting ray city. Enormt många rockor samlades runt oss turister i alla dess storlekar. De är otroligt vackra och imponerande djur. Jag förstår att de kommer för den lättfångade maten. Det kommer verkligen på egen hand simmande runt grupper av människor som tagit sig ner i vattnet.

Men jag kan inte hjälpa att tycka synd om dem. Hur bra mår de egentligen att vi människor tar på dem? När de blir upplyfta gång på gång över vattenytan för att posera med människor. Nej, det upplevdes som en cirkus. Jag gillar att uppleva djur i deras riktiga miljö, men inte på det här sättet.

Dessa foton är tagna av Joakim Wall.

Träning på equinox

Du skulle kunna arrangera en träningsresa för dig själv på en kryssning. Här finns ett mycket välutrustat gym med de senaste träningsmaskinerna. Jag har lärt mig att springa på löpband. Det är inte som ute i naturen men med sista tekniken kan man få en upplevelse av att springa ute.

Det finns träningsklasser som bland annat yoga, pilates och zumba. 

Varje dag kan du ta del av olika träningsföreläsningar. Om hur du tar bättre hand om dina fötter, går ner i vikt m.m.

Ute på däck finns en lite bana på 200 meter om du vill gå ute i solskenet. 5 varv och du har gått en kilometer.

Vi skall inte glömma trapporna. Det är 15 våningar, så man går en del upp och ner i dem varje dag. Bra gratis motion.

Så det går inte att säga att det inte finns träningsmöjligheter. Det finns hela tiden. Du väljer själv hur mycket eller lite du vill närvara.

Mat på en kryssning

Det är oerhört viktigt att maten är bra och varierande. Det är något cebrility cruises verkligen har lyckats med. 

Fräsch god mat hela vägen och många olika alternativ att välja mellan.

Vi på kryssningen lever och tänker mat hela tiden. Man planerar. Vad skall jag ha till frukost imorgon, lunch och middag. Om det är något som jag inte hann testa idag kan jag proväta det imorgon. Jag är absolut inte matfixerad...

Vi har bokat aquaclass och får äta i Blue restaurangen. Fantastisk mat. Vi valde också att lägga till fullt dryckespaket och det gör att vi verkligen kan njuta av juicer, smoothies, öl och vin.

På semestern är allting tillåtet. Så vi äter det vi har lust med. Men jag inser att jag behöver en avvänjningsvecka när jag kommer hem. 

Utan internet?

Kan du leva utan internet i 11 dagar?

Har du provat att ha din telefon nerkopplad i en, två eller tre dagar?

Vad händer om du faktiskt försöker vara bortkopplad?

Jag skall medge att jag har haft en del abstinens. 

Träningsbandet fungerar via internet. Vilket gör att jag ej kan se hur långt jag går. Här och nu, ja. Men det verkar dessvärre inte sparas.

Ta kontakt med familj och vänner fungerar via internet. Om vi diskuterar något går det inte längre att direkt googla fram ett svar. Det går ej att kolla status på Facebook eller instagram. Det går att blogga sina upplevelser men inte att lägga ut det i offentligheten. Det går inte att sända bilder till stängda forum genom what's up.

Nyheter. Ja det går fortfarande att titta på tv. Men jag ligger helt klart efter i nyhetsflödet. Jag har inte missat Frankrike och de fruktansvärda som skett där. Men det är inte mycket annat som jag vet. Frågan är om jag behöver veta?

Kryssningsliv

Det tar lite tid att komma in i kryssningslivet. Precis när jag kom ombord var det massor med folk och jag blev lite stressad. Inga plats i matsalen. Alla solstolar och sittutrymmen var upptagna för att de höll på att fixa våra hytter. Det blev att vi gick runt istället för att undersöka den båt som vi skulle tillbringa nästa 11 dagar på. Jag skall vara ärlig att säga att jag i ett kort ögonblick undrade vad jag hade gett mig in på. Jag är inte en person som gillar stora sammanhang. Vilket en båt på sätt och vis är.

Efter några timmar fick vi vår hytt. Det var skönt att få kunna komma undan. Packa upp och känna att vi äntligen kunde börja landa. En flaska bubbel som fick oss att känna oss välkomna.

Vi fick en genomgång av säkerhet. Det skapar trygghet och att det är viktigt för oss.

På kvällen fick vi lite mer information om båten. Det är drygt 2800 gäster ombord. Inte konstigt att det upplevdes mycket direkt vid ankomsten. Det finns 1200 personal, nästan en per 2 1/2 passagerare. Det kan man kalla service.

Vi har bokat aquaclass, direkt under gymmet och spa avdelningen. Det ger fördelar bland annat närheten till att träna och kunna använda deras green garden.

På middagen kom vi till en mindre restaurang Blue och blev serverad middag. Då började jag koppla av ordentligt. Detta är inte då tokigt i alla fall. 

Everglades, Florida

Jag förknippar Everglades med alligatorer. Innan jag åkte dit hade jag ingen aning om hur stor denna träskmark var och att det finns ett rikt djurliv förrutom alligatorerna. Att det i dessa trakter finns tvättbjörnar och pantrar.

Efter våra båttur hittade vi en magisk liten lokal restaurang som serverade underbar mat. Vi tog grillad fisk och sallad.

Jag kan verkligen rekommendera en resa hit och att man då åker hela vägen in i nationalparken.

Vad är viktigt på en resa?

Personligen är en stor del av min reseupplevelse mat och dryck. Att lära känna ett annat land genom dess matkultur.

Vi har en bra regel inom vår familj och det är att under semestern är allt tillåtet.

Se bara den goda maten som vi åt igår på cheesecake factory.

Det går ju inte att gå på ett sådant ställe utan att prova deras chessecakes. Sedan kan man vara 5 personer som delar på två chessecakes.

Ingemansland

I den västliga världen och där länderna är trygga och stabila är flygplanen och dess flygtid är en form av Ingemansland.

Du blir serverad mat och dryck. Du har kanske möjlighet att se på en film eller läsa en bok. Men flygresan går ut på att komma fram. Du vill snabbt in i flyget och snabbt ut ur det. Allting handlar om en transportsträcka på x antal timmar innan du är framme. 

Det gäller att aktivera dig för att resan skall upplevas så kort som möjligt. Är det någon gång tiden går sakta så är det när du väntar. Visst kan det vara häftigt om det är första gången du flyger eller kanske den andra. Men sedan är det ganska tråkigt. Det är bara en väntetid.

Jag har också förstått att vissa verkligen använder denna tid för att umgås med sig själva. Då kan de inte vara tillgängliga eller bli distraherade eller störda av Facebook.

Tänk den dagen vi kan teleportera oss snabbt mellan två platser och kanske inte ens behöver flyger längre. Tänk den dagen flygplatserna har något mer att erbjuda än mat och taxfreeshopping. Tänk den dagen det säljs nyttig mat och inte bara mackor. Ge oss mer alternativ än bara mat med massor av kolhydrater. Den dagen ser jag fram emot. Just nu väntar jag. Är inte nöjd med de aktiviteter eller mat som erbjuds. Det går att göra många förbättringar både på flygplatser och i luften.

Nu har tiden kommit.

I september 2014 bokade vi en resa. En resa till Karibien. Då kändes det som det var lång tid innan vi skulle åka. Det är fördelen med att allting ha en resa inplanerat. Då har du något att se framåt. 

Idag är dagen här. Dagen då resan börjar. Jag fattar det inte ännu trots att jag sitter på flyget till Lobdon. Resan är tre dagar i Florida och sedan elva dagars kryssning. Vi är ett gäng på 12 personer som åker tillsammans. Det är ett underskattat nöje att träffa familj och vänner på en resa. Då har man verkligen tid att umgås och vara närvarande i varandras liv.

Jag skall försöka ge en bild varje dag om vad jag får vara med om och uppleva. Vi får sedan se hur mycket tillgång jag har till internet. 

Kryssningen är i Centralamerika och jag kommer att få se bild av flera spännande länder som jag inte besökt tidigare.

Skrivprocessen

Är det så att du kan likna Skrivprocessen med en strandpromenad?

Det är viktigt att bestämma riktning och mål? Annars är det svårt att bestämma om du skall gå till höger eller vänster på stranden. Vad vill du med boken och vad skall den handla om?

Arbetet är ibland lätt och går som en dans. Du lämnar efter dig mjuka och lätta fotspår i stranden. Solen skinner och värmer din rygg. 

Arbetet är ibland tufft, varje bokstav och mening kommer ut efter en kamp. Dina fötter sjunker långt ner i sanden och avtrycken blir djupa. Vinden blåser upp och du fryser. Dina små hårstrån på armarna står rakt upp.

Men du fortsätter att gå, för att du måste. På samma sätt som du måste fortsätta att skriva. För att du måste. En dag vänder det och känns bättre igen. En dag kommer din möda vara värt besväret och du är klar.

Tiden

Vi har reflekterat kring tiden. 

Ett intressant ämne. 

Många av oss i gruppen upplever tidsbrist i våra liv och framför allt när det kommer till det egna skrivandet. Samtidigt finns det andra som ser tiden som oändlig. 

Tiden är en mänsklig uppfinning. Vi lärde oss att passa tiden i samband med industrialiseringen. Innan dess styrdes tiden av ljus och mörker. Tiden styrdes av årstiderna.

Vi lever inte heller alltid i tiden eller nuet. Vi pendlar mellan dåtid och framtid. Drömmer om det som skall bli och reflekterar över det som har varit.

Så mycket handlar om min egen inställning till tid. Vad skall jag välja av nedanstående tidsperspektiv:

Ur led är tiden.

Tiden är här och nu.

Det finns ingen tid, det finns bara klockor.

Det tar den tid det tar.

Sinnenas stig

Synen är vårt starkaste sinne. När det försvinner får vi helt plötsligt andra förnimmelser och intryck av världen.

Känseln i form av att känna och uppleva marken som jag går på. Om jag går på en väg eller om jag går på barmark.

Det är också känseln av varmt eller kallt. Hur vinden tar tag i dig och du blir kall. I nästa minut kommer solen fram och värmer din rygg.

Hörseln förstärkts. Du hör bilar, hur de växlar upp och ner. Andra ljud som fågelsång och andetag. 

Doften kommer som är det stumma sinnet och som är svårast att beskriva. Doft av pinjeträd, oliver och nytvättade lakarn.

Smak är ett svårt sinne. Dels för att vi alla upplever det olika och dels för att smakupplevelsen är unik hos varje människa. Men vinprovningen på kvällen fick vi verkligen testa både smak och doft.

Det jag inser när jag lever i sinnenas värld. Allt för ofta låter jag synen bestämma allt och kategorisera. Jag behöver låta de andra sinnena komma in mer. Våga lita på dem och leva ett annat liv.

Karaktärer i böcker

Hur mycket arbete ligger det i en person och trovärdig karaktär?

Vad är en boks röda tråd? Vad är det som gör att jag som läsare fastnar för en bok och väljer att läsa vidare.

För varje dag jag lär mig mer om hantverket som bokskrivandet är, desto mer inspirerad och fascinerad blir jag.

En dag vill jag också kunna producera en bra och spännande och läsvärd bok.

Tills dess är det underbar att vara i en miljö med andra som läsar böcker och skrivande precis som jag. Att prata böcker dygnet runt en hel vecka och leva i bokens värld är helt underbart.

Alla har en berättelse inom sig och det gäller att börja lyssna efter alla dessa spännande historier som vill bli berättade.

Det är att plocka massor med skärvor och bygga dem till en hel skål.

Olivlundar och reflektioner

För mig är en olivlund magisk. Jag gillar raderna av träd, planterade en gång för länge sedan. Oliven och olivoljan. Bara jag tänker på dem känner jag smaken av en grön oliv i min mun. Olivoljan som passar till allt och som är den viktigaste oljan i mitt hem.

Utseendet på olivträden, de gamla och knotiga är vackrast, med stammar fulla av hål och hemligheter. 

Ett olivträd kan bli upp till 2000 år. Tänk vad ett talande olivträd skulle kunna berätta. Vad trädet måste sett och upplevt i sitt trädliv.

Då finns det inte en bättre plats att få inspiration till att skriva. Att gå i tystnad bland träden och fundera på sin bok och framför allt dess karaktärer. Hur skall jag kunna göra dem levande? Ger dem kött och blod? Vad ger trovärdighet hos en påhittad figur? Hur bygger jag en person med båda mörker och ljus. Att få in den komplexet som finns i alla människor. 

Det är min uppgift idag. Att göra mina karaktärer levande. 

Undra om jag skall sätta mig ner under ett olivträd. Sätta mitt öra mot dess stam, be om hjälp och inspiration i min jakt på mina karaktärers själar?

Skrivkurs villa Ottilia med Kreationslotsen.

För ett år sedan åkte jag iväg på en skrivkurs till Italien. En hel vecka fick jag prata,skriva, känna och uppleva skrivandet ur flera aspekter. Varje vaken minut handlade om skrivandet och bokstäverna kom även in i mina drömmar. En vecka fylld av utveckling och jag kom äntligen igång med mitt skrivprojekt. Så roligt och lustfyllt.

Innan jag åkte ifrån Italien hade jag en önskan om att få komma tillbaka. Tillbaka till villa Otillia, atmosfären och lugnet och värdinnorna Linda och Rita.

Igår åkte jag tillbaka, drygt ett år senare. Att komma in genom grindarna på villa Ottilia känns som att komma hem. Komma hem till den skrivande och kreativa sidan av mig själv. Att åter ge mig själv egen tid, att skriva, utvecklas och utmana mig själv. Jag ser fram emot denna spännande vecka. Att få dela mina tankar och lärdomar. Jag är just nu i skrivarnas himmelrike.