Text 1 våren i Stockholm

Vår i Stockholm

Ett vårtecken är körsbärsträdens blomning i Kungsträdgården. 

Japan i Stockholm? Hur hamnade träden där från början?

Jag sitter på en parkbänk under körsbärsträden och njuter av folkhavet som står under och runt träden. Dess vackra blomning och det faktum att det är blommornas egen dag bidrar säkert till att fler personer än vanligt samlas här. Det är människor i alla åldrar, allt från familjer med barnvagnar, förälskade par, och ungdomar i gäng. De flesta står med en kamera eller mobil i handen och tar kort, gruppies och selfies. Det finns en glädje och lycka i deras ansikten, som gör mig alldeles varm om hjärtat. Men det känns inte som vår. Det är en kall vind som blåser, som gör mina händer kalla och jag gömmer dem en stund i mina jackfickor. Vinden verkar leta sig in under min jacka och jag fryser. Men jag vill inte lämna träden eller skådespelet som finns runt omkring mig.

Körsbärsblomman ” Sakura” kommer från början från Japan. Träd är en viktig symbol för våren och landets nationalblomma. Det firas en fest ”Hanami” till blommans ära. Då samlas hela familjen för en picknick under träden och firar in våren. Blomman har en kort blomningstid som brukar förknippas med livet själv och dess förgänglighet. 

Ett äldre par står under ett av träden och håller varandra i handen. Det ser så romantiskt ut, de ser bara varandra. Det verkar inte existera några andra personer runt omkring dem. Efter en stund tar han upp en mobil och börjar att foto sin kärlek. Vänta, vad är det där? En kvinna som håller i en japansk docka. Hon poserar med dockan och håller upp den mot träden. Jag blir nyfiken och går fram till henne och frågar om dockan. Dockan har stora uttrycksfulla ögon, rött hår med två körsbärsblommor som prydnad, blårosa blommiga byxor, vita högklackade skor och en blå cape under axlarna. Hon berättar att det är en japansk armledsdocka. De är där och tar kort med dockan för skoj skull. Men hon hänvisar mig till mannen bredvid henne med orden; Han kan ge dig mer information. Mannen Joachim Persson berättar att de är ett sällskap som sparar på japanska dockor. Han själv har tjugofem stycken, de flesta mycket större än den dockan som jag just sett. De heter Saiai No Doro, översatt från japanska blir det älskade dockor. Det speciella med dessa dockor är att de inte bara kan stå och vara vackra i ett skåp, utan de kan posera och de är många som gillar att smycka dem genom att ge dem smycken, kläder, skor m.m. Joachim själv gillar att göra smycken och olika detaljer till dockorna. 

Joachim tar fram mobilen och visar bilder på fler dockor, den ena vackrare och mer utsmyckad än den andra. En kvinnan är klädd som en riddarinna med en häst som också har en medeltida hästutrustning. Det är en av Joachims egna dockor som han gjort en en stor del av riddarutrustningen på. Dockan är 60 centimeter hög. Vill jag se henne i egen hög person kommer hon att ställas ut på etnografiska museet från 16 maj. De kommer att starta en utställning där om Japan och det japanska Tehuset Zui-Ki-Tei.

Kungsträdgården har inte alltid varit öppet att besöka och njuta av för vanligt folk. Det är en av Stockholms äldsta parker och var från början en inhängnad lustgård där endast de privilegierade fick komma in. Den första person som öppnade upp parken för allmänheten var kung Gustav den tredje i slutet av 1700-talet. Sedan dess har parken genomgått flera förändringar. Den sista skedde i slutet av 1990-talet, då det anlades en central damm och de japanska körsbärsträden planterades. De fick ersätta de lindar som stått där tidigare och som inte längre klarade av stadsmiljön. 

Jag har köpt en kulglass, en lakrits och en polka kula. Vinden har mojnat lite och solen tittar fram mellan molnen. Den värmer mig på ryggen och jag njuter av glassen. Det är också ett vårtecken. Lakritsen är lite av en besvikelse, visst är kulan svart men det finns ingen direkt smak av lakrits. Polkan är däremot en lyckoträff, det finns bitar av polka i glassen och det finns ett rosa färgband som passar bra till körsbärsblommorna. Mums. 

Människor fortsätter att gå runt träden och ta fotografier av träden och av sig själva. Jag hör dialoger på flera olika språk, ser människor från flera världsdelar och det känns som om Kungsträdgården just idag är ett med världen. 

Titta! Där kommer två tjejer klädda i japanska manga kläder. De har vackra håruppsättningar med rosetter, en rosa och en blå klänning med högklackade matchande skor. De ser ut som en levande avbild av dockan som jag träffade tidigare. Japan och dess kultur har gjort avtryck i Stockholm.